Tävlingen

Här är filmerna från tävlingen. Till den första klassen hade jag egentligen ingen bra känsla, jag vet inte men jag var skitnervös (ingen aning varför) och red inte med samma känsla som jag brukar. Hon var verkligen jättespänd så fort hon kom in på banan och ville inte gå fram till något. Travade runt där inne så gott det gick och sen bar det iväg. Som Linn sa så var det egentlgien ingen sjysst 90cm bana och inte linjen tvåan-trean där oxern stod precis intill väggen, många stannade där – och så också vi. När jag kom igen så kände jag att jag var tvungen att vara på henne lite för med hennes spändhet och humör hade hon mycket väl kunnat stanna i svängen redan och ställt sig. Så vi tutade på och kom lite tveksamt över och landade på bakbommen.
 
Sedan flöt det på, om än väldigt tveksamt men nu var jag med henne lite mer. Linjen sex-sju ska det vara fem galoppsprång lite flyta på men hon började stötta upp sig redan i landningen efter sexan så och när vi närmade oss så var det lite jag som bromsade henne också, ville inte bara banka över henne på ett mitt-emellan-språng eftersom vi ändå inte var felfria. Så vi la en volt och kom helt okomplicerat på det igen och hoppade åttan fint innan mål. Det var en bra skolrunda och jag är nöjd att vi kom runt. Hon är ju ganska osäker och är ju inte i en bom när hon kommer rätt för hon är så rädd om sig. Så vi är glada att vi kom runt med en ändå okej runda :) 
 
 
90 cm:
 
 
Först var jag ganska negativ efter 90-rundan och sa typ att vi skulle vägra ut oss i nästa klass och att jag red dåligt och hade en dålig känsla och vidare... Sedan visste jag att nu är vi här, vi har gjort en runda, hon har varit inne på banan och hoppat och jag kände att vi var redo för 1m. Och framför allt visste jag att jag hade cirka två timmar på mig att vända min inställning och känsla innan starten till något bra, för att annars skulle vi med säkerhet stanna ut oss! – och vände känslan gjorde jag. 
 
Hon var superfin på framhoppningen, jag hoppar aldrig så mycket där utan bara så de blir varma i kroppen. Inne på banan var hon lugn och var inte ens rädd för läktaren. När vi började så letade hon direkt efter hinder och sög tag i allt, hon gick som tåget – ett väldigt fint tåg! In i kombinationen var det lite läskigt men jag kom ihåg att använda rösten (vilket jag inte fattar varför jag inte gjorde i 90cm..?) och hjälpte henne igenom så vi klarade det också. Sedan skulle vi gått på fem spång mellan tvåan-trean (samma linje som i 90) men det blev sex istället vilket inte blev konstigt alls utan jag tycker det blev ganska lagom :) Väldigt, väldigt duktig häst och hoppa kan hon ju, mer rutin, självförtroende och styrka så är vi hemma. Bästaste hästen i världen!!!
 
Debuten i 1m:
 
Visa fler inlägg