Twice now
Ja igår var en intressant dag hahah, jag ramlade av min kuse för andra gången tillsammans vilket var nice ;) Nej, men jag tycker faktiskt att det är lite bra ändå att ramla av lite nu och då för att inte bli rädd för det, nu red jag dessutom barbacka med dubbla schabrak och en padd (skaver i röven som bövelen annars) vilket gjorde att det var extremt halt på ryggen ;)
Att det sedan blåste halv storm ute på fälten och att blåst är det enda Viggson reagerar på och blir lite knäpp av borde ju gjort att jag övervägde att kanske promenera med henne istället... Men nejdå, hoppa upp på din övertaggade femåring som har gått i liten sandhage i två veckor och laddat upp sig, rid dessutom barbacka och ut i den starka blåsten som du vet inte kommer gå bra och för all del rid ut ensam också när du ändå håller på!
Hahah, said and done, vi kom till toppen av fältet innan hon vände, sprang för livet, stannade och slängde sig rakt upp. Jag landade i alla fall mjukt och fint på den nysådda åkern som vi så smidigt spang rakt över... Hon är ju underbar i alla fall som inte springer iväg utan stannar och kollar lite fundersamt på en med hennes så alltid skeptiska min. Jag dammade av schabraken och hittade en jordhög en bit bort och kravlade mig upp igen, fast besluten att ta mig runt haha ;)
X antal snurrningar blev det på vägen när hon försökte slänga sig eller ställa sig, så vi snurrade på med huvudet i sidan så hon inte kunde slänga sig upp i luften och jag klamrade mig fast för glatta livet. Här slog mig tanken att jag kanske borde överväga att gå hem igen.. Men jag var ju så nära grusvägen och där visste jag att det skulle bli bättre, så vi kämpa oss dit, halvt snurrande, halvt hysteriskt travande – and we made it!
SÅ, vi harvade oss runt hela rundan med livet i behåll och jag var riktigt nöjd att jag inte vände om, ska nog börja jogga mitt psykfall imorgon innan hon expolderar, men idag blir det en till självmordstur barbacka bara för att vi kan ;) Skoja, det kommer gå skitbra och idag är hon nog lugn hehe!
