#TBT

Torsdag igen och dags för gamla minnen, finns så himla många bilder och mycket man saknar men minns med ett leende på läpparna!
 
Dessa ponnyer jag fick chansen att rida i tonåren var de mest underbara som fanns och den här lille mannen på bilderna är en c-ponny som var väldigt speciell och tog lång tid att rida ihop sig med. Han hade blivit pressad över gränsen när vi fick honom och vi började om på noll. Han var verkligen beroende av att lita till 100% på ryttaren innan han ens övervägde att hoppa en bana och det bandet tog tid att bygga upp. Det var slitigt och mycket tid som lades ner på honom med många bakslag och tävlingar som inte gick att genomföra men när allt funkade så funkade det verkligen. Han var otroligt maffig och hoppade som en gud när han ville. Vi hade några fina år tillsammans och han lärde mig mycket om hur viktigt det är att lägga ner tid på hästen och faktiskt bygga ett band för att sedan kunna prestera tillsammans :)